baralitetankar

gråtig
har så mycket att vara glad för
men är gråtig ändå
gråter för att jag inte får jobb jag sökt (inte ens mitt drömjobb)
gråter för att jag inte vill vara kvar på mitt jobb (jag har ju i alla fall ett jobb...)
gråter för att jag hör en gråtlåt (låten är egentligen ganska dålig)
gråter för att stefan liv har dött i en flygkrasch (jag känner honom inte alls)
gråter när jag hör mina syskonbarn i telefon (de är ju bara kärlek och glädje, inget att gråta för)
well
imorgon är jag kanske skrattig