baralitetankar

Man springer (eller löptränar) och tänker:
Ja det här går ju bra. Bra tempo. Go girl.
Det kommer någon med BRA tempo. På riktigt. Susar om. Benen bokstavligen på ryggen.
Då.

Via twitter kom jag in på patriot.nu och nationellt motstånd. Läste deras "mål". Först ville jag kräkas, sen gråta, sen skrika, sen slå någon (vilket ju är helt fel), sen kräkas igen.
Var kommer dessa hemska, omogna, ogenomtänkta vanföreställningar och sjuka åsikter ifrån? Denna syn på människor? Denna ondska? Denna okunnighet? Så mycket rädsla och svek som måste ligga bakom. Jag blir mörkrädd. Vet ju det finns. Men varje gång jag ser det "på riktigt" blir jag chockad ändå.
Var är kärleken? Friden? Medmänskligheten? Värmen?
Herre, förbarma Dig.

Typ femåring
försöker få sin pappas uppmärksamhet
genom att titta upp på honom
med stort leende
o svära värre ramsor
än ökände borstbindaren.
Pappan säger ibland,
"Nu får du sluta".
När han egentligen kanske skulle testa,
att sätta sig på huk
och citera min lilla treochetthalvtårsväns replik till sin mamma:
"Vad är det du EGENTLIGEN försöker säga?"

När det är fredag klockan eftertvå o man har huvudvärk o inte ätit sen frukost kl straxföreåtta så FÅR man köpa med en pizza.

somna och vakna
med två av diamanterna i dyrbara vänarmbandet i lägenheten
det är glädje det

På McD MÅSTE man välja TRE saker. För två kostar lika mycket som tre.
Och då är man ju DUM
om man bara tar två.
Tyckte skräpmatsförsäljaren.

Är det inte lite ocoolt att
stå på tunnelbanan
och diskutera aktuella kandidater
i pågående rekryteringsprocess
så att alla hör?

ser på riktigt en kvinna
som åker Biblioteksgatan fram
på en Segway
man tror ju bara det händer på tv
eller företagsevents

på rätt plats
vid rätt tillfälle
ibland undrar jag hur det känns

Lyssnar på musik på Myspace.
Det blir plötsligt tyst.
Går fram till datorn.
På skärmen står det:
"lyssnar du fortfarande?"
Eh... njae, det blev ju tyst...

Timma mellan jobb.
På café.
Läser.
Inte smart läsa Lönnebo på café.
Tårarna rinner alltid.
Alla sorters tårar.
Så här sitter jag och gråter.

man är ju inte där
förrän man är där
och det förflutna
kan man inte förändra
bara ta lärdom av

/Tomas Sjödin

vänner

när man vaknar sju en lördag
och kroppen säger
"jo men nu är det nog färdigsovet, nu vill jag upp och göra något"
(händer inte ofta)
så hinner man med mycket
innan klockan är tio
•nästan tvätta klart innan tvättiden börjat
•städa
•läsa tidningar och sätta sig in i nyhetsvärlden
•vattna blommorna
•tänka (ja det är ju ingen bedrift, tänker ju nästan för mycket, alltid)
•läsa lite
•lyssna på åtskilliga låtar
•tänka lite till

skulle köpa falukorv
rea på lammstek
så nu står jag i köket
med skräck i blicken
och tänker
jaha, så det här är dagen då jag lagade lammstek?!??!

vuxenpoängtvtittarkvällen

1 go'kväll
2 kulturnyheterna
3 lokala nyheterna
4 riksnyheterna
5 vädret
6 antikrundan
7 plus

dagens "detvarlängesenjagvarnittontanke":

"det skulle vara behändigt med ett skohorn"

varför
är det alltför ofta
så lätt
att luras tro och känna
att "alla andra"
har det och är
så mycket bättre och lyckligare
än "lilla jag"?
det är ju inte sanningen
alla har ju sina ok och
trasiga matkassar
att bära

utslagna tulpaner
som växt ur sin vas
är oerhört vackra
de luktar inte gott
men det är kanske tur
vore kanhända för bra annars

vackraste orden
från en vacker människa
Martin Lönnebo skriver i ett brev
till Tomas Sjödin
i underbara boken
väder, vind o livets allvar

"PS Lättheten, Längtan och Ömheten hälsar så mycket. Just nu håller de på att utforska den Sanna glädjens källor och dess förbindelser med Skönheten. Vi får väl önska dem lycka till. DS"

i kväll på springtur med vän
så doftade det vår
det var kyligt
men våren var närvarande
kittlade doftmottagarna i oss
vi sprang som aldrig förr
nästan
lite irritation
över persons ickeförmåga
att göra sitt jobb
hjälpte oss få upp tempot i början
men sen
var det vårdoften som bar

om man använder utropstecken
hela tiden
blir det inte lite
inflation då?
de mister sitt värde o makt
liksom
när jag använder ett utropstecken
så är det styrka i det
men det märker ju inte den
som använder det
hela tiden
blir lite provocerad av dem
utropstecknen alltså
men de är säkert underbara
innerst inne

somnar
med denna andaktstanke
i hjärtat:
jag begränsar för ofta
både mina egna
o Guds
möjligheter
Martin Lönnebo lärde mig
för längesen
att Gud är Gränslös
vill leva mer i den tanken

i dag krävdes bara...
en halvtimma
tre smärtsamma stick
två fula blåmärken
för att få ett ynkligt blodprov
född till blodgivare?
tyvärr inte
men om du är det
gör det

somnar
med Martin Lönnebos andaktsord
i hjärtat
en av de största
i ödmjuk klokskap:
"Det innersta
kan man endast helt förstå
inifrån."