högläsning
Genialisk!
Vacker.
Sorglig.
Rolig.
Hög kvalitet.
Den är liksom som gjord för att ligga skavfötters i soffan eller ligga i sängen och läsa högt för varandra ur.
När jag läser så kommer jag på mig själv flera gånger att vilja titta upp och se någon in i ögonen och säga
"lyssna på det här".
why?
mmmm.....
Semester.
läskigheter
Läser en bok som börjar bli alldeles för läskig. Och säker källa säger att det bara blir värre med läskigheten. Men jag kan inte sluta läsa, för den är samtidigt väldigt bra på något konstigt sätt. "Människohamn" av John Ajvide Lindqvist.Låg i sängen och läste den igår kväll innan jag skulle sova. Ingen bra idé. GBgubbar och knackningar får en helt ny innebörd efter den boken.
Ikväll var jag på parkteatern i VitaBergsparken, Figaros Bröllop, väldigt bra, suveräna skådisar (jag älskar Johanner Bah Kuhnke) som bjöd på sig själva fast de måste ha frusit häcken av sig, för det gjorde nästan vi i publiken, fast vi fick sitta med ylletröjor och filtar och sånt. Kan rekommenderas varmt. Gratis är gott ;) men lite varmare väder rekommenderas också. Jag frös faktiskt inte, men jag var påbyltad som en eskimå. Och drack te ur min nyinköpta termos. Köpte den på åhléns, var kanske en dum idé, men den håller så länge den håller. Och ikväll höll den både tätt och varmt, så det kanske funkar.
Nu ska jag packa. Inget kul. Ska packa begravningskläder. Vad sjutton har man på sig på sin pappas begravning? Måste packa med alla varianter jag har, för jag vägrar stå där på tisdag och känna att jag har fel kläder med mig. Tänk att gå på sin pappas begravning och allt man kan tänka är att man har fel kläder. Att det känns fel. Ja, fel känns det ju över huvud taget, men att känna att man har fel kläder också, då blir det ännu värre. I-landsproblem kan tyckas, men det ÄR faktiskt viktigt. När allt annat är kaos så vill man ha ordning på det lilla man kan råda över i alla fall.
(nu har jag nästan skrivit ett normalt blogginlägg, ett sånt där som folk brukar skriva, typ som Pernilla Wahlgren eller Charlotte Perelli, den enda skillnaden är att jag inte nämnt mina barn (för jag har inga) eller visat bilder på mina barn (för jag har inga). Jag har ju till och med gjort reklam för en produkt och ett varhus (men tror tyvärr inte jag får rabatt där ändå... men om det är någon marknadsansvarig från åhléns som läser detta så kan ni ju höra av er) )
Gavalda vs Larsson
Man kopplar ihop Stieg Larsson och Anna Gavalda.
I Frankrike är det tydligen de som står på topp i bok-/filmvärlden.
Gavalda förstår jag. Hon är fantasktisk.
Jag älskar hennes böcker.
De har djup och är vackra och gör mig varm. Vackert.
Larsson förstår jag inte.
De är ytliga och man kommer inte någon in på livet. Tråkigt.
Men som jag sagt tidigare:
det är kanske bara jag som inte förstår Larsson.
Det är väl mig det är fel på.
jobba för guds skull
det är så himla inriktat på att man ska jobba jobba jobba.
i alla lägen ska man jobba.
man får inte vara svag.
och OM man, gud förbjude, skulle vara svag någon gång i livet,
så ska man för allt i världen
JOBBA.
gör rätt för dig för guds skull.
man får inte vara fattig och leva på gränsen om något skulle hända i livet.
man måste ha råd med många dagar med "tjänsledighet utan lön".
hur ska man kunna fungera i en skola med fyrahundrafemtio elever och en massa kollegor,
där allt går i tvåhundra knyck och man måste ha hundra saker i huvudet samtidigt,
när man knappt orkar med intrycken från sig själv?
tre veckor sedan pappa gick bort (varför är det så svårt att säga "dog"?) och enligt samhället och arbetsgivare borde jag vara på benen och i full fräs på jobbet sedan länge, ja med en gång faktiskt.
finns det personer som är så starka så de orkar det?
är det jag som är ovanligt svag?
man får sjukskriva sig fem dagar utan läkarintyg.
sen har man ingen återvändo.
jag orkar inte med det här samhället.
men imorgon ska man vara på jobbet igen.
pigg och glad och allt är som vanligt.
eh...
