baralitetankar

min chef säger att jag kan låta lite hård och aggressiv ibland när jag säger ifrån. något säger mig att han kan ha rätt. men jag hävdar att jag har rätt att låta hård och aggressiv när jag är aggressiv. man blir det till slut när man väntat tillräckligt länge på att något ska göras utan att något händer. det händer ju inget innan man blir aggressiv. när man blir aggressiv händer det grejer. konflikträdda mesar? no thanks. ta tjuren vid hornen? yes please.

jag vill på riktigt, och jag skämtar inte nu, slå min granne på käften och stoppa hans skor fulla med hundskit och be honom skaffa en onewayticket till godknowswhere. pain in the ass räcker inte för att beskriva honom. några billiga men pålitliga torpeder där ute som kan ge en hjälpande hand?

Allvarligt talat. Vad håller folk på med. På min hotmailsida såg jag nyss reklam för en dejtingsida för personer som är gifta eller sambo. "Gör livet levande, ha en affär". Helt sjukt. Tänker inte skriva vad sidan heter, för jag vill inte ge den reklam. Flirta på nätet eller träffa en dejt vid sidan om. Nätdejting för upptagna. En affärsidé som går ut på att tjäna pengar på folks otrohet. Uppmuntrar folk till att flirta med och träffa andra. Jag säger det igen. Helt sjukt.

Doktor Åsa säger tydligen att hon ordinerar alla att hitta kärleken på jobbet. Så... vilken av alla lyckligt gifta/samboende familjefäder på mitt jobb ska jag välja??? Kanske han som är gay?

Föreläsning om it i skolan. Föreläsaren. En dryg, rik, fd skolledare född i Sundsvall. Som säkert bor i stor villa i Täby eller Djursholm. Har precis sågat alla bönder längs fotknölarna som ynkliga stackare som levt och lever i misär. Det är industrialisationens yrken i städerna som räknas. Som är räddningen. Han tror han är komisk och smartast och snyggast i Sverige. Suck.

Miranda i SATC säger att om man detjat någon som sen inte hör av sig så brukar hon tänka att han är död. Så är det även när man dejtat en gång och blir dumpad direkt. De är döda. Men nu har en död dejt återuppstått. Två gånger. På helt osannolika ställen. Helt plötsligt bara var han där. På en specialbokad lägenhetsvisning med en kollega. Där dyker han upp som gubben ur lådan. Jag tittar ner i golvet och pyser ut i hallen och ut på gatan och väntar där på kollegan som undar vad som händer. Sen skrattar vi i flera dagar. Sen igår. Samma kollega. Vi går spontant ut och tar en pizza efter jobbet. Till ett ställe där vi aldrig varit. Och vem står där i baren en bit bort och hänger? Jo, samma döda exdejt.

Seeeeegare dag får man leeeeeeeeta efter. Första dagen efter sportlovet, och alla på jobbet, både lärare och elever, verkar sitta fast i kåda eller nåt. Inte minst jag och min hjärna. Och detta trots att jag gick upp i morse och sprang 4.5km. Borde man inte bli pigg som en lärka och glad som en gök och frisk som en svan då? Istället har jag varit seg, frusen och seg. Och nu är jag sugen på något riktigt gott att äta när jag kommer hem. Och upptäcker att jag glömt plånboken hemma. Blir ju visserligen billigare då. Får sno ihop något av det som finns i skåpen därhemma. Lika bra det för gårdagen blev omåttligt dyr. Fy. Jag behöver nog gå i terapi för osunda shoppingbeteenden. Skäms på mig. Men jag blir varm och snygg nästa vinter. Och har cool väska till bröllop på lördag. Så what the heck, vi ska ju spendera pengar De ska ju rulla. Annars stannar ju samhällets ekonomi upp. Och DET är ju INTE bra.