baralitetankar

ser och hör en orkester på tv som spelar utan maestro
utan dirigent
det är så coolt att se
de komunicerar med varandra i orkestern hela tiden
med blickar, kroppspråk, ansiktsmimik
till höger och vänster
mellan olika stämmor och instrument
inom samma stämma och instrument
annars när man ser orkestrar så är all fokus på det egna instrumentet, dirigenten och noterna
nu samtalar de hela tiden
de måste ju göra det
de gör ju det tillsammans
jag blir helt glad
och jag inbillar mig att det är mer liv i musiken också