baralitetankar

det är inte så kul att jobba när man får sin nya lön efter löneförhandling som inte är någon löneförhandling för att facket har beslutat att ingen får prata pengar eller procent under samtalet, och även bestämt att även om jag inte är med i facket så får jag inte förhandla för mig själv, och inser att man fått samma minimala slant som alla andra år, som max räcker till typ två luncher efter skatt, och med inflationen och med ökande priser på allt så räknar jag ut att jag faktiskt tjänar jag mindre och mindre för varje år istället för mer. well, man ger vad man får. här har jag inget dåligt samvete för att jag såsar på jobbet. och allt prat om att man ska sätta sig in i dokument och engagera sig och vara med och utveckla och dra igång projekt osv, det kan de ju ta och sticka upp någonstans. show me the money, så ska jag show you vad jag kan och har att ge. som det är nu är det inte värt att visa engagemang, för man får lika jävla lite för det. ja, man ska vara glad och tacksam att man HAR ett jobb, men med det ansvar man har och allt skit som läggs på skolan så är det inte så himla skoj att räkna kronorna i lönekuvertet. och när jag klagade hos chefen så fick jag till svar att jag ska vara glad att jag jobbar i den här kommunen för annars hade jag fått ännu mindre... vad då? hade de sänkt min lön då eller???