baralitetankar

Min käre morbror brukar säga, så fort han ser en med en damsugare eller liknande i handen; Har du fått dille?
Städdille alltså.
Och om han hade frågat nu, så hade jag för första gången i mitt liv svarat: Ja!
Helt oväntat så drabbades jag av denna åkomma igår förmiddag.
Och den har suttit i tills idag.
Nu kan jag nog äntligen betrakta mig som färdig.
Jag har inte putsat fönstren.
Så långt gick det inte - den här gången.
Men har man drabbats en gång, så finns kanske risk att det återkommer.
Som ett munsårsvirus, som ligger och vilar, och så dyker upp när man minst väntar och behöver det.
Nu ska jag gå och återvinna papper vid återvinningsstationen, - som är alldeles för långt bort när man ska bära skräp...
som en avslutande cermoni till denna drabbning av dille.
Sen ska jag friskförklara mig och göra nåt helt onyttigt.